|
|
PMP |
Ilɨksaq warkɨsaq nimat igaiːndɨze.
|
|
|
|
Nimat qwälɨsku suːrɨsku čoburnɨŋ.
|
|
|
|
Qwälɨnniŋ, suːrunniŋ, čoburnɨŋ.
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ igaiːmt tʼönǯikaŋ orumǯilʼe taːdərat.
|
|
|
|
Iga iːt tʼeːlɨt tʼeːlɨntonando tʼönǯikaŋ oruwlʼe čaːǯiŋ.
|
|
|
|
Nu i warɣɨŋ oːrumnɨŋ.
|
|
|
|
Piːramt sanɨmnɨt.
|
|
|
|
Tʼeːrban: “Man tɨdam nimoum oneŋ wargu kɨgaŋ.”
|
|
|
|
Okkɨr tʼeːl nimandɨne tʼärɨŋ: “Nima, tan meŋga talʼel qomdem.
|
|
|
|
Man qwačont qwanǯaŋ.”
|
|
|
|
A nimat tʼärɨŋ: “Qajno tʼenga qomdem?“
|
|
|
|
Iga iːt tʼärɨŋ: “Qalʼemɨm taugu.”
|
|
|
|
Nimat mewɨt iga iːndɨne qomdem.
|
|
|
|
Iga iːt qwannɨŋ.
|
|
|
|
Čaːǯas, čaːǯas, qwačondə medɨŋ.
|
|
|
|
Qwačoɣɨn (palʼdʼisaŋ) qwajaŋ.
|
|
|
|
Kušaŋ qwajas, qwajas, qaimnej as taut.
|
|
|
|
Paːrannɨŋ kösse (qwesse).
|
|
|
|
Tibequm čaːǯaŋ, taːdərɨt kanam.
|
|
|
|
Kɨba aurga tʼärɨŋ tibequne: “A tan kutʼet taːdəral qanaŋ?”
|
|
|
|
Tibequm tʼarɨŋ: “A man taːdərau sɨgetkuː.”
|
|
|
|
Kɨba aurg tʼärɨŋ tibequne: “Ik sɨgedʼet kanam, miːrɨnt meŋga.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ i meːwadi.
|
|
|
|
Tibequm kɨba aurgane meːrɨnnɨt kanam.
|
|
|
|
Kɨba aurg andannɨŋ, kanakse üːbaŋ.
|
|
|
|
Čaːǯiŋ, čaːǯiŋ, kanam taːdərɨt.
|
|
|
|
Ondɨ tʼeːrban: “Nimou qaim meŋga kellɨs.
|
|
|
|
Qwädəmeːnǯiŋ, man qojɣalǯəmeːnǯaŋ.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ maːttə tüːan.
|
|
|
|
Kundar kɨba aurg teːrbɨsan, a maːtqɨn nilʼdʼiŋ i jezɨŋ.
|
|
|
|
Kundar maːttə seːrnɨŋ, nimat qostɨt tap kaimne ass taumbat.
|
|
|
|
Niːmat warɣɨŋ tʼüːwɨŋ warɣɨŋ qwädlʼe kɨbatʼälakane (kɨba indane).
|
|
|
|
“Tan qajno qomdem raqsaušlʼe taːdərau?
|
|
|
|
Man teŋga mezau qomdäm qalʼlʼem soːcʼka mɨm taugu.
|
|
|
|
A tan meŋga kanakse koːnčant.
|
|
|
|
Meŋga tannal tüdi pergɨm, tüdlaj aurgu.”
|
|
|
|
Nu i nilʼdʼiŋ qwädɨmbɨzak.
|
|
|
|
Aj seŋgaq.
|
|
|
|
Iga iːt qarimɨɣɨn aj übɨcʼilʼe üːbəraŋ.
|
|
|
|
“Nima, tan meŋga talʼlʼel qomdäm.
|
|
|
|
Man köcʼkulaŋ qwaːčont.
|
|
|
|
Kalʼlʼemgɨn uːdilaks tilʼdelʼi qomdäm paralǯlʼews.”
|
|
|
|
Nima tüːmban: “Tiːlʼdʼel qwassant, tüdə pergɨm tassal.
|
|
|
|
Tamdʼel aj nilʼdʼiŋ ʒa palʼdʼennaš.
|
|
|
|
Qomdem iːt kutʼednej ig malčeːt.
|
|
|
|
Awaj qaimnäj ik tawkeːt.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ i qwannɨŋ.
|
|
|
|
Medɨŋ qwačont.
|
|
|
|
Qwačont süntʼeɣɨn qwajaŋ, qwajaŋ.
|
|
|
|
Tilʼdʼzʼöːmp qaimnäj as tawɨt.
|
|
|
|
Nom üːdəmnɨŋ.
|
|
|
|
Tibequm čaːǯiŋ, taːdərɨt maːtqɨn wartäj nʼäure suːrumgam.
|
|
|
|
Kɨba aurk tʼärɨŋ: “Qaj taːderɨndal?”
|
|
|
|
Tibequm tʼärɨŋ: “Man taːdəraw maːtqɨn wartäj suːrumgam nʼäuri.”
|
|
|
|
Kɨba aurg tʼärɨŋ tibequne: “A tan qajno taːdəral?”
|
|
|
|
“Sɨgetku.”
|
|
|
|
“Ik sɨgedʼeːt, merɨnt meŋga.”
|
|
|
|
Tibequm tʼärɨŋ: “Tawet.”
|
|
|
|
Nu i kɨba aurgə tawɨt nʼäure suːrumgam.
|
|
|
|
Suːrumgaze paːrannɨŋ qwesse.
|
|
|
|
Maːtte tüan.
|
|
|
|
Nimat tʼärɨŋ: “A tan aj nilʼdʼzʼi tüdi perk tatal meŋga.
|
|
|
|
Na kriːklam tawelʼlʼe taːderal.
|
|
|
|
Qaj (qajze) tüsse abstɨmenǯau?”
|
|
|
|
Iga iːt tʼärɨŋ: “Nima, ik tʼüumbɨk.
|
|
|
|
A man oneŋ taow, oneŋ apstɨmeːnǯau.
|
|
|
|
Qwälɨjtʼenǯaŋ, suːrutʼenenǯaŋ, tast awstɨmeːnǯaŋ i suːrumgalau apstəmenǯau.
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ tʼönǯikaŋ ilʼenǯaj.”
|
|
|
|
Nimat tabne tʼärɨŋ: “No suːrusk, qwälɨsk!”
|
|
|
|
Seŋgaq.
|
|
|
|
Qarimɨɣɨn wazaq, aurnaq.
|
|
|
|
Iga iːt tʼärɨŋ: “Nima, tan meŋga talʼlʼel az warkaŋ qomdem.”
|
|
|
|
Nimat tʼärɨŋ: “Qaimnej az menǯau tamdʼel.
|
|
|
|
Kɨgant qwangu, olla qwanqɨ.”
|
|
|
|
Nu i iga iːt tʼerban: “Man i olla qwallats.”
|
|
|
|
Qwannɨŋ.
|
|
|
|
Čaǯis, čaːǯis, medɨŋ qwačond.
|
|
|
|
Qwačoɣɨn palʼdʼis, palʼdʼis selaj tʼeːlʼdzʼömp.
|
|
|
|
Tʼeːlɨt tʼelɨnt plʼekant medɨŋ.
|
|
|
|
Kɨbatʼälakane qogɨdʼiŋ laqčakaj paja.
|
|
|
|
“Tan kutʼet čaːǯant, kɨba aurk,” – paja tʼärɨŋ.
|
|
|
|
Kɨbatʼälaka tʼärɨŋ: “Tʼükkuzaŋ qwačont uːdʼäcʼku, meːsodimɨm ass kokow.”
|
|
|
|
“Qwallaj meŋga.
|
|
|
|
Man meːsodimɨm kocʼiŋ jen.”
|
|
|
|
Kɨba aurg laqčaj pajane lejdʼɨŋ.
|
|
|
|
Uːdiŋ, uːdiŋ.
|
|
|
|
Naː tʼel nilʼdʼiŋ uːdis, uːdis.
|
|
|
|
I teːlɨtne omdɨdeŋ.
|
|
|
|
A tap kundar uːdiŋ, nilʼdʼiŋ i uːdʼaŋ.
|
|
|
|
Tabɨm lejtəmpɨdi paja tʼärɨŋ: “Man warkaŋ pelgalɨk.
|
|
|
|
Mazɨm qudnej as peldɨmban.
|
|
|
|
A tan qomdäno maːderčannanǯ.
|
|
|
|
A manan qomdäum tʼäŋgwan.
|
|
|
|
A man teŋga miːlʼews qäːtsuj pürɨm.
|
|
|
|
Tau pür teŋga soːcʼkaŋ, soːcʼkaŋ udʼanǯiŋ.
|
|
|
|
Udoɣänt muːnantet tau pürɨm selʼdʼ paːr.
|
|
|
|
Tau püroɣɨn sappɨstenǯiŋ sədqwajjet orsuj qum.”
|
|
|
|
Qɨbatʼälaka teː munandɨt pürɨm, toː munandɨt pürɨm.
|
|
|
|
Sappɨstʼät sətqwajjet orsuj tibequm.
|
|
|
|
“Qaj tʼeŋga keregett?”
|
|
|
|
Kɨbatʼälaka tʼärɨŋ: “Meŋga tamdʼel qainej as keregeŋ.
|
|
|
|
Nane üŋgulǯumbalt meŋga.”
|
|
|
|
“Tau pürɨm todʼelɨlʼe qudnänej ig meqwet.
|
|
|
|
Ezendɨne, ewendɨne, nanʼändɨne, tɨmnʼändɨne, nimandɨne, pajandɨne, kudneːnej, kudneːnej ig miːqwet.”
|
|
|
|
Nu i kɨbatʼäla iːwat.
|
|
|
|
Nu i pajagam omdannɨt kɨba aurk.
|
|
|
|
Nu i kɨba aurk omdannɨt pajagam.
|
|
|
|
Üːbaŋ, medɨŋ maːtt.
|
|
|
|
Nimat tüːumba.
|
|
|
|
“Aj qaimnäj ass tannal.”
|
|
|
|
Iga iːt kujgalǯimban, qaimnäj as kätkut nimandɨne.
|
|
|
|
Kušaŋ warkɨzaq, warkɨzaq.
|
|
|
|
Iga iːt warɣɨŋ ezɨŋ.
|
|
|
|
Nimandɨne tʼärɨŋ: “Nima, man nʼädegu kɨgaŋ.
|
|
|
|
Tan qwanqɨ aːmdiqonä tʼäbɨrčik aːmdəqunnan tabɨn nendɨkoː.”
|
|
|
|
Nimat tʼärɨŋ: “A tan qaj manommant?
|
|
|
|
Amdəkou mezwi taze omdulǯenǯiŋ.”
|
|
|
|
Iga iːt tärɨŋ nimandɨne: “Qwannɨq, qwannɨq!”
|
|
|
|
Nimat tʼüːrɨŋ, ondə qwannɨŋ.
|
|
|
|
Aːmdeqoːne tüːan, tʼärɨŋ: “Warɣə olʼi qowant, man tʼeŋga tüːaŋ.
|
|
|
|
Mazɨm üːdɨŋ iga iːw teŋga, tannani neːmt tʼäbɨrgu.
|
|
|
|
Menǯal alʼi ass?”
|
|
|
|
Aːmdeqoː tʼärɨŋ pajagane: “Nu i iːmt.
|
|
|
|
Tam dʼelʼe pen tilʼdʼi ta maːdam omdəlǯimt.
|
|
|
|
Az omdelǯenǯit tilʼdʼi maːdɨm, man tabɨn olɨm padʼälǯenǯau.”
|
|
|
|
Pajaga üːbɨŋ.
|
|
|
|
Oːmdɨ tʼüːrɨŋ.
|
|
|
|
Tüan maːtt.
|
|
|
|
Maːtqɨn tʼüːrɨŋ.
|
|
|
|
Iga iːt tʼärɨŋ nemandɨne: “Nima, a tan qajno tʼüːrant?”
|
|
|
|
“Kundar meŋga as tʼüːrəku?
|
|
|
|
Ass kɨksan qwangu.
|
|
|
|
A tan mazɨm üːdant.
|
|
|
|
Aːmdeqoː tʼärɨŋ: “Milʼews neum, tan iga iːl tilʼdʼi ʒa omdɨlǯimt maːdɨm.
|
|
|
|
Kundaredi maːt mannan az omdolǯit, tabɨn olɨm padʼälǯenǯau.”
|
|
|
|
“Nima, ik tʼürɨk!
|
|
|
|
Üːdəmɨt qarimɨt qɨtse jewan.
|
|
|
|
Ik tʼürɨk, nima, qondɨq.”
|
|
|
|
Nimat qondɨn.
|
|
|
|
Nom lɨpwannɨŋ.
|
|
|
|
Qula qondonnat, kanala qondonnat.
|
|
|
|
Qun murs az ündɨŋ, kanan murs az ündɨŋ.
|
|
|
|
Nu i tidam iga iːt pin tʼönǯoɣɨn tʼänǯiŋ pone.
|
|
|
|
Pürɨm iːɣat udoɣant.
|
|
|
|
Teː selʼdʼzʼiŋ muːnamdɨt, toː selʼdʼzʼiŋ muːnamdɨt muːnoɣɨnt.
|
|
|
|
Püroɣɨndo sappɨstʼät sədəqwajjet iːbqaj tibequm.
|
|
|
|
“Qaj tʼeŋga keregett?”
|
|
|
|
Pajagan iːgaj iːt tʼärkuŋ: “Meŋga tamdʼelʼi pen oːmdalǯalɨt warɣ maːt, nilʼdʼi ʒa kundaredi amdəqunnan.”
|
|
|
|
Warkɨqwaq pajandɨse, nimandɨse.
|
|
|
|
Qaj kanam tap taost i matqɨn warqɨnti suːromka nʼäori nastʼäɣom socʼkaŋ warat, socʼkaŋ austembattə.
|
|
|
|
Kanaŋ, nʼäore suːrumka tabɨn pajandɨne oːgɨlaq.
|
|
|
|
Kušaŋ warkɨzaq, warkɨzaq pajandɨse.
|
|
|
|
A pajat teːrban: “Mazɨm kundoqen natʼe jedoɣɨj tibequm tükkus iːgu ezeunan čabɨrčis.
|
|
|
|
Ezeu mazɨm na qune az mizan.
|
|
|
|
A tan mazɨm az onent iːwant.
|
|
|
|
A tan mazɨm iːwant qäːtse.
|
|
|
|
Uʒo man tast aːtelgulaŋ.
|
|
|
|
Meze qaj jennanǯ tannando?”
|
|
|
|
Nu i kɨgemɨŋ pajat nilʼdʼiŋ meːgu.
|
|
|
|
Qondəku quʒannaq.
|
|
|
|
Pajat pürɨm iːwat, pin tʼönǯoɣɨn, čanǯiŋ pone.
|
|
|
|
Muːnantɨt pürɨm teː selʼdʼiŋ i toː selʼdʼiŋ.
|
|
|
|
Sappɨstʼättə püroɣɨndo sətqwajjet orsoj tibequm.
|
|
|
|
“Qaj kereget?”
|
|
|
|
Näjɣum tʼärɨŋ: “Meŋga nauga keregett, tam pin tau maːdɨm qonǯul daːboɣont wes nʼürbannalɨt.
|
|
|
|
A me erawse aj laqčaqaj tabɨnanne matqɨn ezɨlaj.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ i meːwat.
|
|
|
|
Qarimɨn wazatt.
|
|
|
|
Sendɨ maːt soːdʼiga wattɨla, qonǯil taːboɣont tʼäŋgwat.
|
|
|
|
A sendɨt nedɨmbɨdi era pajasak aj ezaq laqčakaj maːtqɨn.
|
|
|
|
Amdəqoː mannɨmpan, soːcʼka mat tʼäŋgwan, soːcʼka wattə tʼäŋgwan.
|
|
|
|
Tabɨn neːt erandɨse kalɨmbaq laqčakaj maːtqɨn.
|
|
|
|
Neːt ezɨntɨne tʼärɨŋ: “Man tapse az warkenǯaŋ.”
|
|
|
|
Ezɨt tʼärɨŋ ont neːntɨne: “Qajno az warkennanǯ?”
|
|
|
|
“A man nano az warkenǯaŋ, tap mazɨm az ont täːendɨse iːzan, a iːɣan mazɨm qätse.”
|
|
|
|
Neːt amdəqoːj ezandɨne tʼärɨŋ: “Kutʼet kɨgant, natʼet mazɨm qatpɨq.
|
|
|
|
A man tapse az ilʼenǯaŋ.”
|
|
|
|
Amdəqoːn neːt tʼärɨŋ ezɨndɨne: “Kundoqɨndo tükkus meŋga mazɨm iːsodi tibequm.
|
|
|
|
Tan mazɨm tabne az mizand.
|
|
|
|
Man tidam natʼedʼeːlʼe tabne tibenenǯaŋ.
|
|
|
|
A taugam kutʼet kɨgant, natʼede qatpeːp.”
|
|
|
|
Aːmdəqoː neːt qundar ezɨntne qennɨt, amdəqoː tʼüːwɨŋ.
|
|
|
|
Sent emnemt kɨgelɨn tʼüj maːtt omdɨlǯeku.
|
|
|
|
Amdəqoː tʼärɨŋ ond koːdʼzʼelandne: “Paqqənalʒə tʼüm qun pärgɨsaŋ.
|
|
|
|
Mannani emneum natʼedʼelʼe tʼün puʒont omdɨlǯalt.
|
|
|
|
Püsse wes tabɨm pennalt.”
|
|
|
|
Amdəqoːn kodʼila nilʼdʼiŋ i meːwat.
|
|
|
|
Pakkɨnnat tʼüm, tabɨn emnemt tʼün puʒont omdɨlǯattə, püːze wes tabɨm pennattə.
|
|
|
|
Nu i nilʼdʼiŋ meːwat.
|
|
|
|
Az čaːnǯičʼka qärɨm qwädʼät.
|
|
|
|
A tabɨn pajat tebɨndɨŋ nanogoj tibequːne.
|
|
|
|
Kundoqtə qwannɨŋ qwain tʼeres.
|
|
|
|
Kanaŋ matqɨn warkɨndi suːrumga nʼäwɨdi üːrčedi na tibequmgan i kizekumblʼe üːbəraq.
|
|
|
|
Xotʼ kundar tabɨstʼäɣɨn az awstɨmbattə, a taːbɨstʼäɣɨnne wes awaj jeŋ.
|
|
|
|
Täbɨstʼäx ürčumbadi naːr tibequmgan kut tabɨstʼäm tawɨst səgətsodi tʼelʼäɣɨnto.
|
|
|
|
Kutʼen ʒə jewan menani kuzajmi?
|
|
|
|
Qwalʼlʼi peːɣɨllaj.
|
|
|
|
Pajagan iga iːt aːmdan tʼüj maːtqɨn.
|
|
|
|
A iːndəmaːt täbɨnnimpaːn aːrɨŋ eranne.
|
|
|
|
Nu i kanaŋ suːrumga qurnaq peːrɨnǯaq.
|
|
|
|
Quːrsaq, quːrsaq, aptʼettɨmbɨsti, aptʼettɨmbɨsti.
|
|
|
|
Aptoun qoɣudi ondi kozaimdi.
|
|
|
|
Maːtqɨn warqɨndi suːrumga apteptɨt tʼüj maːdən qarɨm.
|
|
|
|
Tʼärɨŋ kanane: “Tan amdɨq.
|
|
|
|
A man ɨlʼlʼe tʼütʼöwinǯaŋ.
|
|
|
|
Taftʼen menani kozaj qaj meːzuwi tauzan qwassodi pilʼ tʼeːlʼäɣɨnto.”
|
|
|
|
Tʼütʼöwɨŋ suːrumga qozaintɨne.
|
|
|
|
Natʼen nʼäurnɨŋ qozaint puːlsein paːroɣɨn.
|
|
|
|
Qozalʼcʼ kostɨt suːrumgam.
|
|
|
|
“Oj suːrumga, suːrumgaː, man taftʼen aːmdaŋ, tʼüj matqɨn.
|
|
|
|
Mazɨm omdolǯiŋ amdəku tʼüj matt.
|
|
|
|
Man tʼäŋ qunǯaŋ taftʼen augalɨk.
|
|
|
|
Tan meŋga talʼel apsodi mɨm.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ tibequm toːdentɨŋ ond suːrumgantɨne.
|
|
|
|
“Tastə, kanam tezlʼiː tenani qozaj taːdərɨs səgetku.
|
|
|
|
A man tezlʼiː səgətsodi mɨɣɨndo tauʒaŋ.
|
|
|
|
Tä mazɨm qusodi mɨɣɨnto paːralʼǯalʼi.”
|
|
|
|
Suːrumga üŋgulǯimblʼeblʼe quronnɨŋ.
|
|
|
|
Kanane tʼärɨŋ: “Menani qozaj taftʼen aːmdan augalɨk, tʼäŋ quŋʒiŋ.”
|
|
|
|
Suːrumka tʼärɨŋ kanane: “Qurollaj toːrlaj qulanan kutʼenem apsodlaj.”
|
|
|
|
Nu i nilʼdʼiŋ meudi.
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ: “Nu qurollaj.”
|
|
|
|
Quronnaq.
|
|
|
|
Qɨba suːrumka qulanan tuːrənɨŋ apsodi mɨlaj.
|
|
|
|
Kutʼen qaim qoɣɨt, naum i taːdərɨt.
|
|
|
|
Kutʼen tʼeɣə nʼäj, kutʼen qwäl müzumbədi, awattə qunnan watʼ tʼötčikunt poːnʼän nilʼdʼi čočoɣon maːda az ludolǯimbɨkuŋ.
|
|
|
|
Tabɨstʼäq kanakse pen alʼi tʼeːlɨn wes qaɣɨlgudi.
|
|
|
|
Qaim tʼäpkudi, naum i qwandəkudi qozaindine.
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ i toːrnaq.
|
|
|
|
Sətqun qozaimdi awstɨmbɨgu kɨgaq.
|
|
|
|
Apsodimɨm koːcʼiŋ qoudi, quronnaq kozaintine.
|
|
|
|
Tülʼe medɨdʼäq.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga apsodʼilam tuːɣonnɨt kozaintɨne.
|
|
|
|
Kozait andannɨŋ.
|
|
|
|
“Man ärgas quaŋ.
|
|
|
|
Tɨdam tä peɣɨnnɨlʼi mannani pajaum, kutʼen tap jeɣan.
|
|
|
|
Man pajau manan iːzat pürɨm.
|
|
|
|
Tebə mannani pajaun peɣannilʼi, tannilʼi b meŋga tabɨnando pürɨm.”
|
|
|
|
Suːrumga üŋgulǯimbat kuzäint äːǯim, quronnaŋ.
|
|
|
|
Kanane tärɨŋ: “Meŋga todəntɨŋ menani kozaj.
|
|
|
|
Tʼärɨŋ: peːɣɨnnalʼe mannani pajaum, tabɨnanto tannalʼi meŋga pürɨm.”
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ suːrumgane: “Qurollaj, peːɣallaj tabɨn pajamdə.”
|
|
|
|
I quronnaɣ.
|
|
|
|
Qusaːq, qusaːq, medɨdʼäq qwäldʼ.
|
|
|
|
Qwain tʼeres pitʼöwgu keregeŋ.
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ suːrumgane: “Tidam kundar pitʼöwenǯaj qwain tʼeres?
|
|
|
|
Man pitʼöwenǯaŋ, a teŋga as pitʼöwgu.”
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ suːrumgane: “Omdɨq man paːroɣeŋ.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ meːwadi.
|
|
|
|
Suːrumka omdɨŋ kanan paront.
|
|
|
|
Qwain tʼeres üːbaq.
|
|
|
|
Uːrsaq, uːrsaq, tʼäkkɨze pitʼöwak.
|
|
|
|
Quronnaq, na jedont kutʼen tabɨstʼan kozain paja i quronnaq.
|
|
|
|
Qursaq i qursaq, midaq na jedont.
|
|
|
|
Qoudi kozai näjɣum.
|
|
|
|
Näjqum tapɨstʼäɣɨm kostɨt, toːdalblʼe üːbərat.
|
|
|
|
“Ax, kanaŋ, kanaŋ, i tan kɨba suːrumga, kundar mazɨm qoulʼi?”
|
|
|
|
A tabɨstʼäːqi warɣɨŋ nʼöːɣalčimbaq.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga saralǯimban.
|
|
|
|
Okkɨr südernaɣɨn kolʼcʼimbɨdi mannɨmpɨtʼej mɨ panalɨmpan.
|
|
|
|
Qɨba suːrumga na südernaun pone čanǯikuŋ, maːttə serkuŋ.
|
|
|
|
Ont tʼeːrba: taugɨr meŋga soː jenǯiŋ palʼdʼigu pone maːttə.
|
|
|
|
Nom üːdəmnaŋ.
|
|
|
|
Qozai näjqum qondəku kuʒannɨŋ salǯepont.
|
|
|
|
Pürɨm iːɣat aːkɨnt, qondonnaŋ.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga tʼeːrban: Kundar iːgu pürɨm tabɨn aːqɨnto?
|
|
|
|
Ündədit, kɨrsɨmpan kɨba tawa.
|
|
|
|
Tap tabɨm orannat.
|
|
|
|
Kɨba tawa čorɣɨmpan, tʼärɨŋ kɨba suːrumgane: “Tan mazɨm ig awkə.
|
|
|
|
Man tʼeŋga sačum pildel soːcʼkaŋ kogɨdilaks.
|
|
|
|
Man tʼeŋga soːcʼka mɨm meːlaks.”
|
|
|
|
Kɨba suːrumga tʼärɨŋ tawane: “Nu meːt.”
|
|
|
|
“A qaim tʼeŋga megu,” – tawa tʼärɨŋ.
|
|
|
|
A kɨba suːrumga tʼärɨŋ: “Tau nejqum qondugu kuʒesan, pürɨm iːzət aːkənt.
|
|
|
|
Tan kundarem na pürɨm tabɨnan iːlʼel, talʼel meŋga.”
|
|
|
|
Tawa tʼärɨŋ: “A meŋga pürɨm tabɨnnan iːgu as saːčum jeŋ.
|
|
|
|
Mannan talʼdʼöu neʒakaj.
|
|
|
|
Man talʼdʼöum tabɨn pudʼömt saɣelǯenǯau (pudʼöɣɨnt perilǯenǯau), pudʼimt qɨlʼlʼeptɨmenǯau.
|
|
|
|
A tap qaːčenǯiŋ.
|
|
|
|
A tan saralǯembɨq, kutʼet pür sappɨstʼenǯiŋ.
|
|
|
|
Saralǯimbet wärɣɨŋ.”
|
|
|
|
Nu i tawa nilʼdʼzʼiŋ meːwɨt.
|
|
|
|
Näjɣun pudʼönt talʼdʼemt saɣennɨt.
|
|
|
|
Pudʼint süntʼeɣɨn sɨblʼepčumblʼe üːbərɨt.
|
|
|
|
Näjɣum qaːčiŋ warɣɨŋ.
|
|
|
|
Ont puldiŋ.
|
|
|
|
Pür sappɨstiŋ näjɣum aːqɨndo.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga qolʼdʼit pürɨm, qurolʼlʼe tʼäbɨt.
|
|
|
|
Taːwa qunnoŋ.
|
|
|
|
I kɨba suromga pürse quronnaŋ.
|
|
|
|
Näjɣum qondolbədi kabɨndse qɨlʼdiŋ, perɨnǯiŋ, kutʼen jewan pür.
|
|
|
|
Tɨdam as tabne qugu i as tabne wargu.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga qurnɨŋ.
|
|
|
|
I kanaŋ qurnɨŋ.
|
|
|
|
Qursaq, qursaq, medɨdʼäq qwäldʼ.
|
|
|
|
Qwain tʼeres üːbku keregeŋ.
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ kɨba suːrumgane: “A tan meŋga sidʼeptɨmant.
|
|
|
|
Tannan pür padʼi tʼäŋgwan.”
|
|
|
|
A kɨba suːrumga tʼärɨŋ: “Jewan.”
|
|
|
|
“Aːdəlǯeːt.”
|
|
|
|
“Az aːdəlǯanǯau.
|
|
|
|
Ato üːrčenǯaj pürɨm.
|
|
|
|
Kuʒan medaj oːni koʒajɣɨni, nɨndo man teŋga aːdɨlʒlʼews.”
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ suːrumgane: “Omdɨk man paːroɣɨn.”
|
|
|
|
Kɨba suːrumga omdɨŋ kanan paːrt.
|
|
|
|
Uːlʼädʼäq qwain tʼeres.
|
|
|
|
Kušaŋ uːrsaq.
|
|
|
|
Kanaŋ tʼärɨŋ: “Aːdalǯeːt meŋga pürɨm.”
|
|
|
|
“Az aːdalǯenǯau teŋga pürɨm.”
|
|
|
|
“Man tast qoptɨrenǯaŋ.”
|
|
|
|
Kɨba suːrumga qougu as kɨgaŋ.
|
|
|
|
Aːŋtə tiːdət, tʼärɨŋ: “Pür tawetam.”
|
|
|
|
A pür tabɨn aːqɨnto üːt qowɨŋ.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga tʼärɨŋ: “Man tʼäkse iːzaw tau pürɨm.
|
|
|
|
A tan qopteraːl.
|
|
|
|
Tidam kundar kɨgant, nilʼdʼiŋ iːt tau pürɨm.
|
|
|
|
Az iːnǯal, teŋga awaj jenǯiŋ.”
|
|
|
|
Nu i pitʼöwak qwain tʼeres.
|
|
|
|
A na paraɣɨn qwajɣɨn qwälɨssat tibequlla wärq poŋgɨze.
|
|
|
|
Warq poŋgɨm medrattə qwain toptə.
|
|
|
|
A warɣ poŋgoɣɨn iːbkaj pitʼä qwädəmɨnt.
|
|
|
|
Tibequla tʼärattə: “Oːoːoː!
|
|
|
|
Tau pitʼäm potku keregeŋ.”
|
|
|
|
Okkɨr qum qwannaŋ tablanando potqu pitʼäm.
|
|
|
|
A kanaŋ suːramgaze tablan köɣɨn nüːzarɨmbaq.
|
|
|
|
Tabla tabstʼäɣɨn püːgolǯatt, toːdalbatt.
|
|
|
|
Kanaŋ suːrumgaze aj nʼüːzarumbaq.
|
|
|
|
Nu i tibequm pitʼäm tʼäɣäːlʼlʼe üːbərat.
|
|
|
|
A pitʼäm tʼäɣännɨt, pitʼän kedɨm nürbalʼe üːbərat.
|
|
|
|
Qorɨt, a natʼen solodi pür pitʼän kedeɣɨn.
|
|
|
|
Tibeɣum laŋgoneŋ qulandɨne: “A tä qaimnej ass tunolt.
|
|
|
|
Pitʼän kedeɣɨn solodi pür qondaŋ.”
|
|
|
|
Tibequla qurnattə pürɨm mannɨmbɨgu.
|
|
|
|
“Xm, xm, pör pitʼän pergeɣɨn!”
|
|
|
|
Kuʒannej as qwatquzuttə pörzuj pitʼäm.
|
|
|
|
Pür sendɨcʼka.
|
|
|
|
Ass kundoqɨn polɨmpat pitʼä.
|
|
|
|
Pör ass panalɨmpan.
|
|
|
|
Tibequla mannɨmpɨsat, mannɨmpɨsat pürɨm, pannat puːrən partə.
|
|
|
|
A kɨba suːrumga mannɨmpan, kutʼet pennatə pürɨm.
|
|
|
|
Tibequla qwannatə iːbkaj poŋgɨm äːtku.
|
|
|
|
Okkɨr tibequm kalɨŋ itergu potku na pitʼäm.
|
|
|
|
Iterlʼe čaǯiŋ kɨba suːrumgam as saralǯikut.
|
|
|
|
A suːrumka na paraɣɨn puːroɣɨndo tollɨt pürɨm.
|
|
|
|
Sappɨstʼeŋ poːne.
|
|
|
|
Kanaŋ tabɨm aːdɨt.
|
|
|
|
Suːrumga tʼärɨŋ kanane: “Man pürɨm sədəǯel aj iːow.
|
|
|
|
A teŋga okkɨrɨŋnäj as iːku.
|
|
|
|
Tan meŋga tʼärzant: man tast qoptərenǯaŋ.
|
|
|
|
Tɨdam tan mazɨm as qoptərlendɨs.
|
|
|
|
Man tidam kozain udont oːneŋ menǯau tau pürɨm.”
|
|
|
|
Nu i quronnaq.
|
|
|
|
“Qurollaj tʼäŋ.
|
|
|
|
Menani kozaj tidam augalɨk padi qumpan.”
|
|
|
|
Nu i tiːdemplʼe quronnaq.
|
|
|
|
Qursaq, qursaq, medɨdʼäq kutʼen aːmdan tabɨstʼännani koːzaj.
|
|
|
|
Kɨba suːrumga kɨrmon ilʼlʼe tʼütʼöuŋ kozaindɨne.
|
|
|
|
Kozait püːɣolǯet ont kɨba suːrumgamt, tʼärɨŋ: “Tan kundar kundaŋ palʼdʼänt.”
|
|
|
|
Tabɨm tuːdannɨt, tuːdannɨt.
|
|
|
|
A ondə tʼärɨŋ: “Mannan apsonm malčidʼeŋ.
|
|
|
|
Tan meŋga kalʼlʼemɨn talʼlʼel amgu.”
|
|
|
|
Kɨba suːrumga nʼäːolǯiŋ, ondə ɨnʼnʼe čäruŋ.
|
|
|
|
Tibequm qaomd püɣəlǯimbɨlʼe üːbərɨt.
|
|
|
|
Tabɨn udont tʼälʼdʼzʼiŋ pür.
|
|
|
|
Tibequm tʼärɨŋ: “Ooo, pür!
|
|
|
|
Aj man udoɣəŋ ezant.
|
|
|
|
Tidam man as quːlaks.”
|
|
|
|
Pen tʼönǯin maːroɣɨn.
|
|
|
|
Jeɣan pet.
|
|
|
|
Tibequm pürɨm teː selʼdʼiŋ muːnamdɨt i toː selʼdʼiŋ muːnamdɨt.
|
|
|
|
Sappɨskuŋ pürɨn sünteɣɨn sədqwajjet orsuj tibequm.
|
|
|
|
“Qaj keregett tʼeŋga?”
|
|
|
|
Qaːɣɨnnalt tau tʼüm mannando, qɨnnalt tau püllam mannando, qotä qaftä.
|
|
|
|
Üːdalt mazɨm taftʼendo.
|
|
|
|
Tʼäralt aːmdəqone, kutʼet tabɨn neːt tebɨnnɨmpan.
|
|
|
|
Na nemd naj erandɨse aːmdəku qwannimd.
|
|
|
|
As qwatčit, me tabɨm nentse, emnentɨse okkɨrdʼät qwačutt.”
|
|
|
|
Nom tʼeːlɨmnɨŋ.
|
|
|
|
Tibequm tʼüj maːtqɨndo čʼänǯiŋ.
|
|
|
|
Na sətqwajjet tibequm tʼärattə amdəqoːne: “Tan na nimd qaj nel tibendɨkus nilʼdʼi tibequne na tibequnnando qwannɨŋ natʼedʼelʼi uːgoj tibequndane, a tau tibequm tʼäqəlǯölǯit tʼün sündʼeɣɨn, tan na nemt qwatɨ erandɨse.
|
|
|
|
Jeʒlʼi tan as qwannal tabɨstʼäɣɨn, me tast nendɨse, emnendɨse okkɨrdʼät qwačott.”
|
|
|
|
Nu i amdəqo teːrban: “Mannan neːlaw koːcʼiŋ jewat.
|
|
|
|
A meŋga qaj, okkɨr neum qwatčau.
|
|
|
|
Mannan na neundʼät qajnäj as sünenǯiŋ.
|
|
|
|
A oneŋ aj ilʼmadlawse ilɨlʼe kalʼenǯaŋ.”
|
|
|
|
Aːmdəqoː nilʼdʼiŋ meut.
|
|
|
|
Ont qodʼilandɨne tʼärɨŋ: “Mannan natʼen nilʼdʼi čočoɣɨn täbɨnnɨmban new.
|
|
|
|
Tabɨm tä qwannaltə.”
|
|
|
|
A tau nemant iːgaiː tʼüɣon aːmnandi tüan nimandɨne kwesse.
|
|
|
|
Nimat andannɨŋ, ondə tʼüːrɨŋ.
|
|
|
|
“Igaiː, igaiː!
|
|
|
|
Kundɨŋ kutʼen jezant?”
|
|
|
|
“Oj qojɣalǯɨk, nema!
|
|
|
|
Man jezaŋ tʼün puːʒoɣɨn.
|
|
|
|
Mazɨm amdəgu omdəlǯis tʼün puʒont.
|
|
|
|
Man amdɨsaŋ kundɨŋ, kundɨŋ, ergas eret.
|
|
|
|
Mazɨm afstɨmbɨsak kanaŋ aj kɨba suːrumga maːtqɨ.
|
|
|
|
Man tauzaw kanam, kɨba suːrumgam.
|
|
|
|
A tan meŋga qwädɨmpɨsant, tʼärkuzant: “Meŋga qajno tawal na tüdə pergɨlam, qaj tüdə awɨrgu?”
|
|
|
|
Na tüdə pergɨla mazɨm tʼüːɣɨndo üːdak.
|
|
|
|
Tʼün puʒoɣɨn amdɨsaŋ.
|
|
|
|
Mazɨm tabɨstʼäk austambɨsaq.
|
|
|
|
Kanakse kɨba suːrumga torsaq, mazɨm austəmbɨsaq.
|
|
|
|
I tabɨstʼändʼät man teŋga tüaŋ.
|
|
|
|
A na näjqum, qaim man iːzaw, tabɨndʼät tabɨn ezɨt mazɨm tʼün puːʒont ondɨlǯiːs.”
|
|
|
|
Nimat tʼärɨŋ: “Man ass kɨgɨsaŋ tabɨm iːgu.
|
|
|
|
A tan meŋga ass üŋgulǯukuzant.”
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ aj nimandɨse warkɨlʼe üːbəraq.
|
|
|
|
Nilʼdʼiŋ ʒa qoːwaq.
|
|
|
|
Man ezaŋ tabɨstʼännaŋ.
|
|
|
|
Maːt soːcʼka.
|
|
|
|
Wes soː jeŋ.
|
|
|
|
Tidam warqaq soːcʼkaŋ, qoːompaq.
|
|
|
|
Tabɨn nemat tilʼdʼiŋ as kabenǯiŋ.
|
|
|
|
Tabɨstʼäq koombaq.
|
|
|
|
A me as koomboot.
|
|
|
|
Tabɨnnan okkɨr iga iːt.
|