|
|
PMP |
Ilɨzaq warkɨzaq era pajasɨq.
|
|
|
|
Tapstana okkɨr iːt.
|
|
|
|
Erat palʼdʼikuŋ andokalaj meːʒarkuŋ.
|
|
|
|
Pajat maːtqɨn, matqɨn meːsɨdɨmim meːlʼe tadərɨt.
|
|
|
|
Erat kušaŋ palʼdʼikuŋ, palʼdʼikuŋ, andokaj meːʒarlʼe.
|
|
|
|
Okkɨr dʼel sorɨmeŋ čaːǯan sütqɨndo.
|
|
|
|
Čaːǯas, čaːǯas.
|
|
|
|
Qajda tabɨm orannɨt moɣuneun.
|
|
|
|
Tibequm kocʼiwannɨŋ.
|
|
|
|
Naugan udoɣɨndo meːʒawan.
|
|
|
|
A tap saʒaŋ oralbat.
|
|
|
|
Tibequm tʼärɨŋ: “Qaj mazɨm oralbant?
|
|
|
|
Üːdaq!”
|
|
|
|
As üːtkut.
|
|
|
|
“Man tʼeŋga tʼäraŋ, üːdək!
|
|
|
|
Qajno mazɨm oralbant?
|
|
|
|
Tan quwant alʼi lozant?”
|
|
|
|
Oralbadi na los tʼarɨŋ: “Üːdlaks tastä!
|
|
|
|
Qaim maːtqɨn as tunuwal?
|
|
|
|
Tʼäptät meŋga!”
|
|
|
|
Tibequm täeptiŋ, täeptiŋ.
|
|
|
|
“Maːtqɨn wes tunuow!
|
|
|
|
Nu, tʼäptɨlʼews!”
|
|
|
|
Nu i los tabɨm üːdɨt.
|
|
|
|
Tibequm tüan maːttə.
|
|
|
|
A maːtqɨn pajat qombat kɨba iːgam.
|
|
|
|
A tibequm ass tonustə, što na dʼel pajat qonǯit iːlʼemaːdəm.
|
|
|
|
Tidam tibequm süntʼeɣɨn awan jezɨŋ.
|
|
|
|
Nano awaŋ jezɨŋ, što tabɨnan maːtqɨn kɨba iːt (tʼelɨmnɨn).
|
|
|
|
Tap tabɨm iːdernɨt.
|
|
|
|
Nu i nilʼdʼaredaŋ warkan.
|
|
|
|
Pajandɨne qaimne as ketkut.
|
|
|
|
Okkɨr pot mennɨnt.
|
|
|
|
I sət pot mennɨnt.
|
|
|
|
I nagur pot mennɨnt.
|
|
|
|
Kɨba iːt uš warɣɨŋ jezɨŋ.
|
|
|
|
Ezɨt okkɨrɨŋ palʼdʼis, palʼdʼis.
|
|
|
|
Nu okkɨr dʼeːl sidʼäŋ (sidʼäkaŋ) qwädʼät sɨlsapüm.
|
|
|
|
Sidʼeptɨŋ.
|
|
|
|
Natʼel maːttə tüːan ertelaq.
|
|
|
|
Kɨba iːganä tʼärɨŋ: “Tan maze qardʼel (tamdʼel) qwannandt andoqaj meːʒarlʼe?”
|
|
|
|
Qɨba iːt tʼärɨŋ: “Qwanǯaŋ.”
|
|
|
|
Nu sətqun qwannaq.
|
|
|
|
Natʼel andokaj meːʒarqwaq, meːʒarqwaq.
|
|
|
|
Tʼeːlɨt üːdamnɨŋ (üːdamlʼe üːbəraŋ).
|
|
|
|
Maːttɨ tüaqə.
|
|
|
|
Seŋgaq.
|
|
|
|
Qarimɨɣɨn wazaq.
|
|
|
|
Ezɨt tamdʼel pengalɨq qwannɨŋ.
|
|
|
|
Nadʼel uːdes, uːdes.
|
|
|
|
Andokaɣɨn tʼeːlɨt üːdamnɨŋ.
|
|
|
|
Tibequm aj kwesse tʼüan.
|
|
|
|
Kɨba iːgantəne tʼärɨŋ: “Tan qurolʼent natʼedʼeːlʼe kutʼen andokaj meːʒirəzaj me taze.
|
|
|
|
Natʼen man aolǯau sälsa püːm.
|
|
|
|
A tan meŋga tabɨm talʼel.”
|
|
|
|
Ezɨt az aolǯit selsa püm.
|
|
|
|
Tap sidʼäkaŋ qwedit selsa püm.
|
|
|
|
Tap as qwedinʼät.
|
|
|
|
Nu kɨbanʼaʒam aːlɨŋgu kundarta keregeŋ, üːtku amgu.
|
|
|
|
Tap nano tabɨm üːdat.
|
|
|
|
Tap tabɨm kɨba iːmt lozne amgu üːdat.
|
|
|
|
Ezɨt tʼeːrban: “Iːdɨrt, ig idɨrt, a okkɨrnadi megu kerʼegeŋ lozne.
|
|
|
|
Man jaz meːnilbɨ.
|
|
|
|
Qaimnej as menǯal.
|
|
|
|
Meŋga tabɨm az megu lozne, los tʼüːnǯiŋ, mezutt wes amǯiŋ.”
|
|
|
|
Nu i kɨba iːgat qwannɨŋ.
|
|
|
|
Qaimne as tunut.
|
|
|
|
Quːrnɨŋ, quːrnɨŋ.
|
|
|
|
Ondə tʼeːrban: “Meŋga tʼäŋ qwesse qurolgu keregeŋ.”
|
|
|
|
Nu i tɨdamplʼe qurnɨŋ.
|
|
|
|
Ont andalbant.
|
|
|
|
“Man sälsapüm tačau.
|
|
|
|
Mazɨŋ ezew toːdalǯenǯiŋ.”
|
|
|
|
Qursan, qursan.
|
|
|
|
Los qɨbanʼäʒam orannɨt, tʼärɨŋ: “Aː!
|
|
|
|
Tan onent meŋga tüant?
|
|
|
|
Tan uš warqɨŋ orumnant.
|
|
|
|
A tan kaimne ass tunual.
|
|
|
|
Ezel tastə meŋga amgu tʼäptɨːs.”
|
|
|
|
Kɨbanʼäʒa kocwannɨŋ, što nildʼiŋ los tʼärɨŋ.
|
|
|
|
Ondə tʼürɨŋ.
|
|
|
|
“A tan qajno amnanǯ?
|
|
|
|
Mazɨm ezew üːdɨs sälsa püm tatku.”
|
|
|
|
Loz tʼärɨŋ: “A tast ezel aːlɨŋnɨŋ.
|
|
|
|
Ik tʼürɨk.
|
|
|
|
Tʼeːlɨt üːdɨmpa.
|
|
|
|
Kutʼet qwannanǯ?
|
|
|
|
Qarimäɣɨn qurolǯennanǯ maːtqɨt.”
|
|
|
|
Nu i kɨbanʼäʒa tʼürɨmt uːdərɨt, as tʼürɨŋ tɨdam.
|
|
|
|
Seŋgaq.
|
|
|
|
Qarimɨɣɨn wazak.
|
|
|
|
Loz tabɨm abstät.
|
|
|
|
Kɨbanʼaʒannan soɣunǯilʼe üːbɨrɨŋ: “A ewentə nʼem qaj?”
|
|
|
|
“Eweon nim üːdi küturman wantə, kari küturmont wand.”
|
|
|
|
“Agandi nim qaj?”
|
|
|
|
“Agaun nim pone maːttə čanǯagadʼä.”
|
|
|
|
“Ezendɨ nim qaj?”
|
|
|
|
“Ezeun nim podi mɨdi säŋgodʼäː.”
|
|
|
|
A los tʼärɨŋ: “Nu tan soːcʼka kɨbanʼaʒaqɨnt, täi kɨba aurgant.
|
|
|
|
Man tast az amǯaŋ.
|
|
|
|
A tan qajno ewemt nilʼdʼiŋ kennal?”
|
|
|
|
“A man nano nilʼdʼiŋ eweum kennau, qarimɨɣɨn aːdəlǯenǯiŋ, üːdəmɨɣɨn aːdəlʼǯenǯiŋ, a man kundar tʼäŋgwaŋ i niŋ i tʼäŋgwaŋ.“
|
|
|
|
(“Man nano nilʼdʼiŋ eweum kannaw, tab mazɨm üːdemɨɣɨn aːdenǯiŋ i qarimɨɣɨn aːdenǯiŋ, a man kundar tʼäŋgwan i nilʼdiŋ tʼäŋgwan.
|
|
|
|
Niː üːdəmɨɣɨn i ni qarimɨɣɨn man tabne as tʼünǯaŋ.”
|
|
|
|
“Agamt qajno nilʼdʼiŋ kennal?”
|
|
|
|
(“Qajno agant nilʼdʼiŋ kennal?
|
|
|
|
Agamdə qajno niŋ kennal?”
|
|
|
|
“A man nano niŋ kennal, üːdəmɨɣɨn pone qurčʼiŋ, qarimɨɣɨn qurčʼiŋ, mazɨm adenǯaŋ, a man kundar tʼäŋwaŋ niŋ i tʼäŋwaŋ.”
|
|
|
|
“A ezemdə qajno nilʼdʼiŋ nimdal?”
|
|
|
|
“A man nano nilʼdʼiŋ nemdau, ezew mazɨm tʼeŋga amgu üːdɨs.”
|
|
|
|
“Nu tan soːcka kɨbanʼaʒaqɨnt.
|
|
|
|
Man tast qwesse üːdenǯaŋ.”
|
|
|
|
Nu i kɨbanʼäʒa aːndannɨŋ, kuronnɨŋ kwesse.
|
|
|
|
Kušaŋ qurs, qurs.
|
|
|
|
I matqɨnt qurlʼe tʼüan.
|
|
|
|
Ewat andannɨŋ.
|
|
|
|
Agat andannɨŋ.
|
|
|
|
Ezɨntne awaj jeŋ.
|
|
|
|
Ezɨt soːrzɨŋ.
|
|
|
|
A tap nano soːrzɨŋ, pajat tabɨm qwedlʼe amǯit.
|
|
|
|
Nu i kud andalban, a kudɨnt sündʼeɣɨn awaj jeɣan.
|
|
|
|
Nu i nilʼdʼiŋ warklʼe üːberattə.
|
|
|
|
Sət kɨba iːt oːrumnɨŋ.
|
|
|
|
I tʼäptä nazʼe malʼtʼšediŋ.
|