This visualization was generated on 15.11.2021 with Corpus Services.

TMR Nʼärk (ök) ögeka.
Eläkumba warkəkumba okkɨr eːdet kɨba nadek, (tap səwa eːkumba).
Tap səwaŋ eːkumba, nɨlʼdʼi kutʼännɨj nʼeːtukumba.
Aːwɨt tabɨm naːdərukumbat.
A tabɨt paːbat (pajaga, alʼdiga) tabɨp naj wargɨk swärɨkumbat.
Tabɨt tʼeːlɨmbi teːl paːbat iːmbat səwa nʼark ögə.
Ög äppa nʼark nʼarək səwa səwa.
Na ögap membat naːdəretej onǯ (neɣɨnt) ingarɨɣɨnt.
Na nadek na səwa ögondse qwajakumba taːlʼlʼe.
Quːla massɨkumbadɨt tabɨt tʼat kukumbadɨt: (naːdek nʼark ögondse kwajakumba) Ot nʼark ögeka čʼaːǯa.
Okkɨr baːr awem nüːidi pilʼinap i səwa teːk nʼaip meːmbat i deːpkan massa: Köškuŋga Nʼarg ögentse paːbagent.
Qwandet tabəniː meːbi səwa nʼaip i tünak örse.
Qoːštet qaj pajaga sewaŋ (paːbal selak) eja, aza lʼi mešelačʼa.
Nʼark ögeka (tʼaptalǯimba, tʼaptälʼelʼdʼzimba) taqqelʼelʼdʼemba i qwanba onǯ paːbagɨnt, aːw eːdent.
Čʼaːǯa tap poːlat puːǯimut.
(Čʼaːǯa tap) a tabniː medešpa warɣ seːɣ tʼuːmbənä.
Tʼümbənä wark, qošti tarət tabɨnnan warək nʼoːjumbɨdi.
(Qulam awešpat, suːrulam awešpat).
Sajet tʼut tare ejadet, tʼoŋlɨmbadet, a tewɨlat pon qondelʼdʼadet aqɨndo, šeːmd pon üːdɨmba.
Tewendse qɨretɨmbat, nop tare patčʼalʼešpat.
Aːqt šibokrerba.
Toblantse (qadlandse) tʼuːlap qadolʼešpat.
Talʼdemd šədonʼannä köːrot.
Tab wargɨk kɨgela amgu Nʼarg ügekap, no larɨmblʼe az amnɨt.
Aza kundat qula pojernadɨt, pʼedʼelandse padʼittadɨt.
Tʼumbunnä aqt piremt nʼuɣonnɨt i nadennan soːqɨndešpa: Ku kwanešpant, Nʼark ügeka?
Nʼarg ügeka aza tanumbat (tanuppat) šötqɨt kundɨk nɨŋgɨgu i šarwatpɨgu tʼumbɨnäze aza səwa eja.
Torowačʼa tʼumbɨnäze, massa: Mat onek pabagek čʼaːǯak.
Mat taːdəram tabni taw səwa nʼaip i tönam örsä.
Tʼumbɨnä soːɣundʼešpa: Kundan lʼi warka tan paːbal?
Kundat warka mat paːbam, tutaj to eːdeɣɨt, to maːtqɨt.
Tʼumbɨnä massa: Mat naj kwalʼlʼe tabɨp saːklʼem tat paːbamt.
Mat ta wattowot qwanǯak, a tat to wattowɨt qwannɨk.
Mannɨmbəlajs, kut ogot (tönǯa) töːnnanǯ, tat ilʼi mat.
Tʼumbunä čʼaːnǯdɨk tʼetarlʼe kuralʼlʼe (kuralba) kɨba wattowɨt, taːd wattowɨt.
Nʼark ögeka čʼaːǯa tʼumb watowɨt.
Wattoɣɨt tab nelʼedʼekumba, morennɨmba elwa swʼatkʼila i pon olla, pon molala, oralʼešpomba lambrekala, kwazɨl tʼirekalap.
Nʼarək ögeka qalɨkumba tabɨnando šötqät, aza kundɨk šötqät.
A tʼumbɨnä kurlʼe tömba (paːbagent) paːbat maːtt i qatälʼelʼdimbat maːdap: tuk, tuk!
Paːba soːgɨnimba: Kud nɨnd?
Mat töndak, tan iːngaral.
Tʼumbɨnä (masslʼend) massɨmba arkwak: Mat kostɨk töwak, teːka tʼeɣə nʼaj taːdɨndak i tönak örse.
Paːbat na nʼoɣont eːppa mʼašelak.
Eppɨmba qopton (qoptoɣont).
Tap tarpɨmba töːwa Nʼark ögeka.
Parčʼumba: Kudɨkomd meʒalʼel, maːda onǯə nʼoːgedenǯa.
Tʼumbɨnä mʼeʒannɨt kudəgomd, maːda nʼoːgədʼa.
Tʼumbɨnä maːt paqtɨmba (kurlʼe töːmba) i paːbap (amnɨt) poːlɨmbat.
Tab eːppa awgalɨk, nagur tʼel qaimnaj aza amgumbat.
Maːdap nudalǯimbat, kuǯalba paːbat qoptond.
Aːdɨmbat Nʼark ögekap.
Tap tʼek medɨmba i qatälbat maːdap: tuk, tuk!
Kud nɨnda, tʼumbunä soːɣondʼa.
Nʼarg ögeka önšelʼdimbat tabɨt warək äǯip i käcʼwatpa.
Tap tarbɨmba: paːbanan köʒa soit.
Äːǯalgumba: Mat, Nʼarək ögeka.
Mat taːdam teːka tʼeːɣ nʼaip i tönap orsä.
Tʼumbunä qotkɨlba i äǯalba: Näː, elʼmat meʒalʼel qudgom i maːda nʼoːgdenǯa.
Nʼarg ögeka meʒannɨt kuːdəgom i maːda nʼoːgdʼa.
Nadäk šeːrg maːtt.
Tʼumbɨnä piremd udʼiŋnät porgɨn ɨlond.
Maːssa: Palʼlʼel nʼaiomt ostol paront, tönap čʼočʼlʼel poːrɨt paront, a onenǯ meːka tölʼent kuʒalʼent masse.
Tat nʼuːnʼanǯ.
Nʼark ögeka kuǯanna tʼumbunäze i massa: Paːba, qajgat tannan wark oːdɨlal!
Man elʼmanm odɨlam manan warək tašt səwak qaːwalgu.
Paːba, qajgan warək tobɨlal tannan?
Mekka kurtku sewaŋ ejji.
Paba, qajgat tannan qoːlal warək?
Meːka səwak önšelʼdimbugu.
Paːba, qajgat tannan warək sailal?
Meːka səwak qonǯergu.
Paba, qajgan tannan warək tewlal?
Mannan wark tewlam tašt tʼek amgu.
Aza i tarɨpa kɨba aurga kuttar tʼumbɨnä tabɨp polʼlʼedʼit pöwentse i nʼark ögontse.
Na nʼoːgont qula mʼandešpɨmbadɨt maːdɨt kögɨt.
Önšelʼdʼimbadɨt maːtqɨt aza səwaŋek.
Kurlʼe töːmbadət maːde šunnenǯ.
Qwatpadɨt tʼumbɨnäp, nannɨmǯ qorɨmbadɨt.
I natʼaɣɨndo čʼannɨmbaq pajaga i Nʼarg ögeka.
Šinnä (elɨmbaq), elle eːppaq.